Jag menar, känns som det var igår man var den där 12-åriga flickan som såg gänget med 18-åringar i stan. De såg så himla stora, mogna, snygga och minst sagt läskiga ut där vid sina bilar. Tanken slog mig inte ens att jag skulle bli som dom.

Tanken slog mig idag när jag som vanligt var på väg till bussen : Herregud, jag är 18 nästa år, har tillgång till körkort, bil och är myndig, tar snart studenten osvosv.. Det kändes nästan som att det var ofattbart. Jag menar, jag är inte alls som de tjejerna jag såg när jag var 12 år. Eller är jag det?

Kanske är jag för alla som är 12 nu lika stor, läskig och mogen? Knas att tänka så. Jag menar, jag som är så snäll och himla omogen. Är för tusan inte mer än 15 i skallen och jag ska snart ta ansvaret som 18-åring? Fast jag kommer ju säkert klara det men ni fattar?

Fast å andra sidan. Hur läskigt var det inte när någon "tuff" kille bara hejade retsamt mot en när man var mindre och nu när killarna i ens egna krets jävlas så skrattar man bara eftersom man så tydligt vet att det är allt som kommer hända. Ingen ska jagas eller slås.
Hmm, tider förändras folket.

Hade precis blivit tretton när bilden togs... hmm, tja albondíga!