Just det!
På dagens lektion på hälsopedagogiken (allvarligt, testa att skriva det ordet rapidofort fem gånger, impossible) iallafall, och vi kom in på ämnet "ålderskillnad i förhållanden".

Hmm, enligt olika åsikter där var det relativt naturligt att ha ett förhållande med någon som var 10-15 och tillockmed 20 (?!) år äldre, bara det inte handlade om massa annat inblandat. Som att det äldre hade barn redan och att man själv blev "styvmamma" till en 15 åring.. Hahah ahjo tjena så roligt! Noll respekt där eller?

Iallafall, man hör ju om de som blir tillsammans med de som yllt 80-90 år bara för att vänta in döden och sedan ärva pengarna. Jag kan itne klandra någon för har själv lekt med tanken. Men jag menar hur absurt är det inte, egentligen? Skulle föresten inte vilja lura någon till kärlek på det sättet. Ni som varit med om att vara i ett förhållande där det bara ni är partnern som är med fullhjärtat, ni vet.

Och jag menar, det finns ju massa "regler" om att tjejen ska vara kortare, yngre och paret ska ligga i samma skala när det kommer till utseendet (ex- fjortisar ska ha fjortisar, afrikaner ska ha afrikaner, nördar ska ha nördar osv) intressena ska vara liknande.. Blablabla. B-U-L-L-S-H-I-T!
Kolla bara på kända par. Där är det istället de par där tjejen är 15 år äldre, hon är längre, hon är helt olik mot partnen, de är dom paren som uppmärkssammas!

Men nu till min åsikt. Jag själv följer gärna de där jädrans "reglerna" också. Inte medvetet men.. För mig är gränsen på pojkvän mellan 95-91. Yngre går bara inte och äldre skulle aldrig funka. Är alldeles för omogen. Själklart är inte åldern det man faller för, men det som tillåter mig att våga satsa. Faktiskt så är det så.
Hur som helst, det är inte helt ovanlig med stor åldersskillnad på äldre par, men haha hur knas skulle det inte låta om någon kom fram till mig om en sisådär 30 år och frågade hur gammal min kille/man var och mitt svar var:
-Han är född 2014?

Tänk lite på detta pojkar och flickor. Det är sånt här som jag kan diskutera i timmar!