Varning- känslor.


Är det inte skumt hur man skiftar med beteende, humör och umgänge?
Hmm, yes, tänkte att det var dags att tänka lite nu igen. Var ett tag sedan..

Jag är som person en tjej som vill orsaka så lite problem som möjligt. Väljer gärna att ignorera mig själv för andras åsikter och viljor, det är bara sån jag är och hittills har det fungerat rätt bra. Men jag är inte dum, jag inser väl själv att jag någon gång måste ta tag i sig själv och våga säga emot för min egen skull (såklart). Men känner att det tagit en helt skev vändning. Hört mycket det sista att jag har blivit kaxig, hård och bestämd och det är väl så långt ifrån den riktiga Fanny man kan komma?

Fast nu ett tag har jag känt mig helt lost. Jag vet inte om det märkts på mig, förhoppningsvis inte för jag vill inte göra en grej av det. Som jag skrev ovan; vill inte orsaka problem. Och jag vet mycket väl att agera stöd för en vän inte är problematiskt men ändå? Ena dagen har jag varit hur flum och uppåt som helst, sedan nästa dag är ju otrevlig, irriterad och kanske tillockmed sårande eller våldsam. Gud vad det skrämmer mig.. Nu tror jag att jag fösrtår det som folk kallar att "hitta sig själv". Jag vet redan vem jag är och sånt så det lär inte förändras, det är något annat, men vad vet jag inte. För jag har redan hittat den jag vill vara, eller?

Förut har jag haft perioder (som alla andra), men vad är grejen? Ligga hemma och lipa för att jag tycker synd om mig själv ena dagen, sedan skratta långt in på småtimmarna, sedan gå omkring som en sur jälva kärring och sedan fjärde dagen bara sitta och tänka på sånt jag inte borde tänka på, saker som sänker mig själv samtidit som det får mig att inse att jag kanse duger som jag är.

Känner att detta inte leder någonvart, så ska avsluta nu med ett- FÖRLÅT- till alla som jag betett mig illa mot det sista, sprec mina föräldrar och vänner.. Skammen finns där även om det sällan syns..

Det tar på krafterna att veta precis vem man är, och vad man blivit. Samtidigt som man inte kan få svar på varför man blivit det. Varför? Jo för svaren finns inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0